Förberedelser för elflyg på Sveriges regionala flygplatser
Idag finns redan viss etablerad teknik och småskalig drift av elflyg i Sverige. Men i realiteten finns ännu inte elflyget i kommersiell drift och modeller för passagerartrafik är ännu inte i drift. Elflygets utveckling har under senaste decenniet präglats av stor osäkerhet när det gäller att tidsbedöma teknikmognad, certifieringstider och marknadsgenombrott. De svenska regionala flygplatserna både vill och behöver vara redo att hantera laddinfrastruktur och anpassningar för de nya planen, när de börjar tas i bruk. Flygplatserna har därför, som en del i samverkansprojektet Grön Flygplats, gjort en plan för hur de steg för steg ska göra sig redo för det kommande elflyget.
Planen ska kunna tillämpas och anpassas specifikt för varje enskild flygplats, utifrån hur framtiden utfaller och deras behov kommer se ut. Planeringen bör därför inte knytas till specifika årtal utan baseras på tre utvecklingsfaser kopplade till trafikvolymer och effektbehov.
Resan mot elflyg i 3 faser
Arbetet på varje flygplats inleds med ett planeringsarbete, som kan påbörjas direkt. Flygplatsen gör en grundlig analys utifrån hur nuläget ser ut för områden som infrastruktur, trafik och regelverk och sätter utifrån det en prognos och plan för framtiden. Flygplatsen är därmed redo för kommande utvecklingsfaser för att bli redo för elflyget:
Fas 1: Säkra mottagandet av små elflygplan
I den första fasen handlar det främst om lätta elflygplan för skolflyg på pilotutbildningar, privatflyg och enstaka taxiuppdrag. Effektbehovet är upp till ca 0,5 MW i peak. De flesta regionala flygplatser kan hantera detta med en eller ett par mobila laddare och mindre justeringar av befintlig infrastruktur. Inga behov av större ombyggnad av elnätet, men bra att påbörja dialog med nätägaren om framtiden.
Fas 2: Regional hybridelektrisk linjetrafik
När de första hybridelektriska flygplanen för 10–30 passagerare börjar trafikera regionala sträckor ökar kraven markant. Effektbehovet kan uppgå till cirka 1,5 MW i peak, vilket ställer krav på utbyggd elinfrastruktur, högeffektsladdning och helst ett energilager för att jämna ut belastningen på nätet. Passagerarflöden kan behöva ses över och möjligheten till en dedikerad elflygterminal undersökas.
Fas 3: En etablerad elflygmarknad
I den tredje fasen är el- och hybridelektriska flygplan en naturlig del av vardagen på flygplatsen, med flera samtidiga avgångar i reguljär trafik. Effektbehovet överstiger 3 MW och kräver en väl utbyggd elinfrastruktur, potentiellt kompletterad med ett lokalt DC-nät och storskalig lokal energiproduktion. Flygplatsen har i det här skedet förutsättningar att fungera som en fullvärdig lokal energihubb för både flyg och omgivande samhälle.
Långsiktig dialog med nätägare
Flygplatsernas befintliga elnät är i de flesta fall inte dimensionerat för de effektnivåer som elflyget kräver på sikt. Tidig dialog med lokal nätägare är därför nödvändig, eftersom ledtider och kostnader för effekthöjningar kan vara betydande. Modulära och skalbara lösningar rekommenderas i alla tidiga skeden, så att investeringarna kan anpassas i takt med den faktiska marknadsutvecklingen.
En möjlig energihubb
Flygplatser som förbereder sig strukturerat har också möjlighet att utvecklas till lokala energihubbar, med solcellsparker och batterilager som kan försörja både flyg, marktransporter och omgivande samhällen med förnybar el.
